Medietextarna tar över Journalistförbundets Instagram

Den här veckan är vi i Medietextarna gästpostare på Journalistförbundets Instagram. Vi kommer att posta om läget i branschen och de utmaningar vi som frilansklubb står inför. In och läs!

Visa det här inlägget på Instagram

”Hur kan undertexten vara så dålig?” Hur många gånger har du suttit framför teven och tänkt den tanken? Troligtvis mer än en. Den första tanken är ofta att översättaren är dålig, men faktum är att det finns två andra förklaringar som är mycket mer troliga. Den första är att det kanske inte var en dålig översättning. Har du nånsin suckat åt att en undertextare översatt sjukdomen ”cancer” som om de menat stjärntecknet ”kräfta”? Då tittade du antagligen på en serie som utspelar sig längre tillbaka i tiden, när man fortfarande kallade sjukdomen så. Det är faktiskt relativt vanligt att tittare hör av sig om översättningar som inte alls är fel. En undertextare måste inte bara kunna källspråket, utan även kunna anpassa sin svenska till programmets stilnivå och tidsepok. Samtidigt ska undertexten få plats på raden och ha en lättläst ordföljd som gärna liknar originalets. Dessutom läser vi saktare än vi pratar, och därför måste upp till en tredjedel redigeras bort. Det innebär att yrket är betydligt svårare än det verkar, även för folk som sysslat med andra sorters översättning. Den andra förklaringen är att undertextaren är bra, men inte fick rimliga förutsättningar. Det kan handla om lågt arvode, men också olika hjälpmedel som inte hållit den kvalitet de borde. Om kunden sänkt arvodet för att de skickat med ett manus, men manuset innehåller så många felhörningar att det är obrukbart, måste undertextaren spara tid på annat håll. Men alla steg som skippas riskerar att märkas. Kanske hinner man inte fundera på om ordet man översätter ingår i ett idiom eller kan betyda flera saker. Kanske försvinner korrekturläsning, faktakoll eller genomtittning. Eller så hinner man inte korta ner texten så att tittarna hinner läsa översättningen. Ofta kämpar sig undertextare igenom de dåliga förutsättningarna och levererar en fin översättning ändå, eftersom de vet att deras namn kommer att stå där i slutet av programmet. Men om de inte lyckas är det många kanaler och byråer som inte har någon mer kvalitetssäkring innan det sänds ut.

Ett inlägg delat av Journalistförbundet (@journalistforbundet)

Norska undertextare bojkottar BTI

I Norge har en grupp på 30 undertextare fått nog av låga arvoden och väljer nu att sluta ta uppdrag för BTI. Dessa modiga kolleger har Medietextarnas och Svenska Journalistförbundets fulla stöd! Vi hoppas innerligt att aktionen ska få bolaget att förstå hur illa det är ställt och äntligen erbjuda en rimlig och varaktig höjning av arvodena. Det har pågått ett ”race to the bottom” i hela branschen under decennier, och man måste förstå den här aktionen som ett tecken på att botten nu slutgiltigt är nådd. Hit men inte längre. All heder åt dem som vågar agera, som orkar kämpa, som inte lägger sig platta för en marknadslogik som kräver ständigt ökad profit till priset av ständigt försämrade arbetsvillkor! Läs mer om aktionen här och läs Journalistförbundets stöduttalande här.

Medietextarna värd för AVTE:s årsmöte

I helgen har Medietextarna stått värd för AVTE:s årsmöte i Journalistförbundets lokaler i Stockholm. Fyra år i AudioVisual Translators Europe har gett oss mängder av inspiration och resulterat i ett flertal konkreta aktioner, däribland vår (snart färdiga!) branschstandard för god undertextning i Sverige, ett upprop till filmskapare att ta större hänsyn till översättning som en väsentlig del av postproduktionen och en kartläggning av arbetsvillkoren för audiovisuella översättare i Europa. Arbetsköparna är internationellt organiserade – nu är vi det med, och vi blir bara bättre på det för varje år.

Undertextning uppmärksammas i The Guardian

The Guardian har skrivit en initierad artikel om undertextning och dess betydelse för en films framgång. Artikeln är delvis resultatet av ett gemensamt europeiskt påverkansarbete och grundar sig bland annat på uppropet från AVTE som vi publicerade på svenska tidigare i år. Artikeln i The Guardian hittar du här.

”SVT bör ta ansvar för hela kedjan”

I en debattartikel i Medievärlden uppmanar ordförande Linus Kollberg SVT att ta ansvar för underleverantören BTI Studios arvode till de frilansande undertextarna. Läs artikeln i sin helhet här.

Upprop till filmskapare

AVTE, den europeiska paraplyorganisationen för intresseorganisationer och fackförbund för audiovisuella översättare, har gått ut med ett gemensamt upprop till filmskapare. Uppropet uppmanar filmskapare att stå upp för undertextare för att garantera kvaliteten på sina verk. Läs hela texten på svenska här.

Finska AV-översättare varslar om strejk

Precis som i Sverige befinner sig många frilansande undertextare i Finland i ett slags skenanställningsförhållande till sina uppdragsgivare där de är utlämnade åt kundens ensidigt fastslagna prissättning. Den enda möjligheten att påverka arvodena är att agera tillsammans. Finlands audiovisuella översättare måste få möjlighet att påverka sina inkomster genom kollektiva förhandlingar, men arbetsgivarna håller inte med. Medietextarna ger sitt fulla och helhjärtade stöd till våra kollegor i Finlands Journalistförbund och Översättningsbranschens experter KAJ. Läs mer om strejkvarslet här och om upprinnelsen här.

#kollatexten

Undertexter till film och tv är något som nästan varenda svensk mediekonsument möter i dag. I Finland uppskattade översättarföreningen KAJ för några år sedan att den genomsnittliga finländaren läste undertexter som motsvarade 20 romaner på vardera 300 sidor. Siffrorna bör vara liknande för Sverige. Sedan dess har streamingtjänsterna blivit en allt större del av de flestas vardag, och siffran kan vara ännu högre idag.

Medietextarna är en fackklubb inom Journalistförbundet. Vi vill nu uppmärksamma undertextning, både bra och dålig sådan. Vi anser att många undertextningsbolag samt producenter av film och tv inte sätter tillräckligt högt värde på kvalitet. Vi ser att många undertextare får allt svårare att hinna med jobbet under de premisser som ges. Det handlar inte längre om vad det står, utan bara att där ska finnas text. För tittaren innebär det sämre kvalitet, och så länge tittarna inte uppmärksammar producenterna på att de får undermåliga undertexter kommer dessa fortsätta att visas. Forskning av Jan Pedersen vid Stockholms universitet har nyligen visat att det finns en tydlig skillnad mellan amatörmässigt och professionellt utförda undertexter, vilket pekar på vikten av att hålla en hög standard i branschen.

Vi vill därför uppmuntra alla tittare att börja använda hashtagen #kollatexten. Vi kommer allt eftersom att sammanställa det som framkommer och skicka in det till film- och undertextarbolag.

Men det ska förstås inte bara handla om klagomål. Undertexten kan vara avgörande för hur en film uppfattas på ett annat språk. En bra undertext ska inte märkas och därför får de bästa undertexterna sällan någon uppmärksamhet. Men frågan är om till exempel Ruben Östlunds The Square hade blivit så framgångsrik runt om i världen utan professionella engelska undertexter gjorda av översättaren Ingrid Eng?

Kanske kan #kollatexten svara på det?

För mer information:
Linus Kollberg, ordförande 073-9972140