Iyunos uppskjutna arvodessänkning – en tillfällig seger för undertextarna

Medietextarna noterar att Iyuno har bestämt sig för att skjuta upp den planerade arvodessänkningen i samband med införandet av maskinöversättningsverktyget MAS. Vi välkomnar förstås att arvodessänkningen inte infördes den 1 maj. Det är om inte annat ett litet korn av glädje att den massiva kritiken från vårt och frilansarnas håll inte har fallit på helt döva öron.

Vi är däremot fortsatt kritiska till Iyunos ensidiga införande av en förändring som uppenbarligen inte utvärderats ordentligt (varför annars backa från det ursprungliga påståendet om 30 procents effektivitetsvinst?) och vidhåller att redan de befintliga arvodena är på tok för låga, något som vi påpekat i många år. Den som arbetar heltid åt Iyuno med de nuvarande standardarvodena för EMT-jobb och undertextar 25 minuter per dag, tjänar 11 000 kronor i månaden brutto – omräknat i a-skattad lön med avdrag för normal semester och pension. Eftersom det knappast går att leva på den summan undertextar många i praktiken långt mer än 25 minuter per dag, tar knappt ut någon semester och sparar inte till sin pension. Att Iyuno i sin senaste skrivelse antyder att frilansarna, dessa framtidens fattigpensionärer, ska vara tacksamma för att få behålla det arvodet är inget annat än en skymf.

Vi ser också med oro på att Iyuno säger sig vara i färd med att ”utveckla ett system som kan bedöma översättarnas ökade produktivitet så att det hela sker objektivt och blir mätbart”. Ska den exakta arbetstiden mätas med hjälp av digitala verktyg? Hur ska det gå till med mindre än att man inför integritetskränkande åtgärder?

Vår kanske viktigaste invändning gäller dock undertexternas kvalitet. Med de maskinöversättningsverktyg som finns idag – även ”branschens bästa” – är risken uppenbar att kvaliteten blir svårt lidande. Till skillnad från vad vissa tror kan maskiner fortfarande inte tänka, de kan inte se sammanhang och de kan inte prestera vettiga översättningar av audiovisuellt material. Vad de kan göra är att snabbt ge förslag, som översättaren får att förhålla sig till. Alla som någon gång har testat att översätta eller redigera översättning vet att det många gånger är svårare och mer tidsödande att förhålla sig till ett dåligt förslag än att hitta på ett bra förslag på egen hand. Eftersom audiovisuell översättning är så enormt kontextberoende är maskinförslag inte till någon större hjälp för en erfaren undertextare, vars hantverk består i att tolka sammanhanget, ta reda på relevant bakgrundsinformation och producera en måltext som gör det totala innehållet begripligt för tittaren. Det är just detta tolkande och funderande och efterforskande som tar tid och kräver skicklighet – inte att slå upp ordboksdefinition 1A av ett ord eller att skriva ner ett ”hej”.

En dag kanske vi får verktyg som är behjälpliga i det avseendet, men att köra en (ofta slarvigt transkriberad) källtext genom en av våra dagars översättningsmaskiner är inte ett sådant verktyg. Och det är just vad Iyuno och en del andra bolag vill göra. Snarare är risken uppenbar att översättaren vänjer sig vid att lita på maskinens undermåliga förslag och går vidare till nästa text, i synnerhet en översättare som ännu inte har fått lära sig hantverket ordentligt och dessutom är så pass underbetald att hen måste prestera ett orimligt antal programminuter varje dag för att ha råd med mat och hyra. Vi som arbetar i den här branschen är översättare. Och vi vill översätta, inte degraderas till ”efterredigerare”. Hoppas Iyuno helt enkelt på att tillräckligt många av oss kommer att tröttna och sluta arbeta åt dem, så att de kan ersätta sina nuvarande frilansar med personal som aldrig har testat något annat än efterredigering och aldrig ens fått bekanta sig med undertextningens hantverk? Låt oss heller inte glömma att Iyuno med detta tilltag försöker vrida upphovsrätten ur händerna på undertextarna – för vem har egentligen upphovsrätten till en efterredigerad maskinöversättning?

Vi noterar slutligen med glädje att Iyuno vill ”kommunicera öppet och rakt” och fortsätter att invänta svar på när vi kan ha ett möte mellan Iyunos Nordenchef Aase Leknes och företrädare för de fyra nordiska fack- och yrkesorganisationerna.

Riktlinjerna är släppta!

Nu finns äntligen branschövergripande riktlinjer för god undertextning i Sverige! Riktlinjerna är inte tänkta att vara en uttömmande beskrivning av hur man gör undertexter. De beskriver dock de viktigaste dragen i den tradition som sedan lång tid varit etablerad och som svenska konsumenter av rörlig bild är vana vid (även om de flesta aldrig tänker på det!). De är vägledande och tänkta att tjäna som en utgångspunkt för såväl gamla som nya aktörer på marknaden. Sammanställningen har skett i samråd med Sveriges största kanaler och undertextningsbyråer, samt Språkrådet och undertextningsforskaren Jan Pedersen. Klicka här för att ladda ner riktlinjerna som pdf, och här för att läsa mer om syftet med riktlinjearbetet.

Stort tack till:
Språkrådet; SVT Språk & Tillgänglighet; TV4; Svensk Medietext AB; VSI Ordkedjan; SDI Media; BTI Studios; Plint; Jan Pedersen, Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.


Svaret från SDI och vår respons

Vi fick ett svar från SDI, signerat country manager Anna Bolin, på vårt öppna brev angående rushtilläggen. Eftersom vårt brev var just öppet har vi valt att publicera även deras svar liksom vår respons på svaret.

Jag vet varför detta mejl kommer nu. Vi hade en incident alldeles nyligen där en översättare hade fått ett uppdrag med vissa givna förutsättningar. Dessa förändrades utan att vi hade möjlighet att få ut mer från kunden och vi hade därför ingen möjlighet att ge ytterligare kompensation till översättaren. Vi var i detta skede tvungna att placera om uppdraget. SDI, liksom de flesta andra företag, måste kontrollera sina kostnader. Tack och lov är det här är inget som sker ofta och det var olyckligt i det här fallet. Jag har haft en lång mejlväxling med den berörda översättaren och jag kan bara beklaga att det blev som det blev.
Våra översättare arbetar oftast inte vanliga kontorstider, men i vårt rushavtal tar vi ändå hänsyn till helgdagar och röda dagar. De dagarna räknas inte som arbetsdagar och tas inte heller med i beräkningen för när rush ska betalas ut. Översättarna utför trots detta ofta arbete under helger, kvällar och nätter och när det passar och många ser just flexibiliteten som en fördel eftersom arbetstiden kan förläggas när det passar dem bäst. Självklart finns också översättare som vill arbeta vanliga kontorstider och det har vi full respekt för.
Våra översättare arbetar oftast inte vanliga kontorstider, men i vårt rushavtal tar vi ändå hänsyn till helgdagar och röda dagar. De dagarna räknas inte som arbetsdagar och tas inte heller med i beräkningen för när rush ska betalas ut. Översättarna utför trots detta ofta arbete under helger, kvällar och nätter och när det passar och många ser just flexibiliteten som en fördel eftersom arbetstiden kan förläggas när det passar dem bäst. Självklart finns också översättare som vill arbeta vanliga kontorstider och det har vi full respekt för.
Vi har mycket riktigt en rushtabell som översättarna får tillgång till när de börjar hos oss. Att sedan ha koll på den och ta ut rush när det är berättigat är deras ansvar och det ser ansvaret ser precis likadant ut för oss gentemot våra kunder. Det är ingen på SDI som uppmanar översättare att inte ta ut rush, men vi upplyser inte heller om exakt vilken kolumn i rushtabellen som gäller; det ansvaret åligger uppdragstagaren.
Det är en väsentlig skillnad, tycker jag.
Mvh
Anna Bolin

Medietextarnas respons:

Att det åligger översättaren själv att avgöra när rushtillägg ska tillämpas må vara hänt, men problemet är att många av era översättare inte verkar ha fått information om vad som gäller. Dessutom har vi fått höra att det snarare är regel än undantag att när man som översättare påtalar att rush borde tillämpas, så skjuts deadline framåt. Antingen handlar det om dålig planering – för det bästa vore ju om ni vid schemaläggning av uppdragen själva var medvetna om när rush ska tillämpas – eller så har det satts i system, i hopp om att fånga de översättare som inte känner till vilka tillägg de har rätt till. Vi hoppas och utgår förstås från att det är det förra. Vi vet dock att det är många som inte har fått någon rushtabell av SDI, och som inte vet vad som gäller eftersom informationen har saknats.
Angående incidenten du nämner: Har ni så snäva marginaler att ni inte kan betala ut rushersättning enligt er egen tabell, till en enda översättare, när omständigheter ändras?
Att SDI har ett rushavtal är förstås bra. Men det är ni ju inte ensamma om, det har era konkurrenter också. Vilka tider översättarna väljer att jobba har ingenting med rushersättningen att göra de är inte anställda av er.
Vi kommer hur som helst att återkoppla till de undertextare vi har kontakt med och uppmana dem att begära det de har rätt till. Vi skulle även vilja uppmana er att vara tydligare med vad som gäller och kanske informera era utläggare om att de inte ska sätta för korta deadline som sedan flyttas när någon begär den rushersättning som de enligt dig har ansvaret att hålla koll på.
Medietextarnas styrelse

Öppet brev till SDI Media

Medietextarnas styrelse har uppmärksammats på att översättare verksamma för SDI Media undanhålls avtalsenliga rushtillägg. SDI:s förklaringar har varit att det finns andra översättare som gör jobbet utan att kräva rushtillägg, eller att SDI i sin tur inte kan kräva högre ersättning från sina kunder.

Det är mycket upprörande att SDI Media uppmanar sina uppdragstagare att frivilligt avstå avtalsenlig ersättning! I en bransch som i åratal kantats av prisdumpning och dåliga villkor för medieöversättare, ser vi än en gång exempel på hur vår yrkeskår nedvärderas av sina egna arbetsgivare. Medietextarna uppmanar SDI Media att omgående upphöra med dessa metoder. Deras uppdragstagare ska inte bli av med jobb för att de begär avtalsenlig betalning.

SDI Media har utan förvarning fråntagit översättare redan överenskomna jobb när det påtalats att jobbet ska levereras inom 48 timmar, och alltså ofta är berättigat till rushtillägg. Bolaget tar heller ingen hänsyn till om arbetet måste utföras under helger och röda dagar. Medietextarna har flera gånger varit i kontakt med översättare där SDI inte upplyst om att de har rätt till extra ersättning. I stället har de fått höra det från kollegor eller av Medietextarna.

Om ett jobb har en så kort deadline att rushtillägg är tillämpligt ska det stå redan på utläggningsordern. Översättaren ska inte själv behöva uppmärksamma SDI på detta. Dessutom uppmanar vi SDI Media att informera sina frilansande översättare om vilka avtal och villkor som gäller redan när ett samarbete inleds. Det är oacceptabelt att översättarna via kollegor ska få veta vad som gäller, och dessutom gå miste om berättigade inkomster från SDI Media i vissa fall när de redan arbetat åt SDI i ett par år.

Medietextarnas styrelse

Vårt svar på BTI:s nyhetsbrev

BTI Studios (samma bolag som tills nyligen hette Broadcast Text International) skriver i ett nyhetsbrev daterat 7 mars 2014 att de i och med ett antal inslag från Kulturredaktionen på P1 i Göteborg anser sig vara utsatta för en kampanj. BTI anser att det är märkligt att fokus ligger på UR, eftersom inga av deras frilansare har UR-jobb som sin huvudsakliga födogren.

Det kanske finns fler lyssnare som har missat varför man har inriktat sig på just UR, och det vore ju olyckligt, eftersom det var själva poängen med inslagen i fråga. UR skiljer sig från de flesta andra av kanalerna som BTI förser med undertexter. UR är nämligen i likhet med SVT ett licensfinansierat public service-företag med ett bestämt kvalitets- och samhällsansvar. Det låga arvodet för UR-jobb i jämförelse med t.ex. SVT-jobb innebär i praktiken att undertextaren måste arbeta snabbare för att tjäna samma summa pengar, vilket också i praktiken innebär att kvaliteten får stryka på foten. Men det här vet förstås BTI mycket väl! Det kanske är därför inga frilansare har UR-jobb som sin huvudsakliga födogren. Och det är inget giltigt argument.

I samma nyhetsbrev vänder sig BTI också mot ett påstående om att ”18 minuter per dag […] är en rimlig produktion”. Eftersom det är vi i Medietextarnas styrelse som har försett P1 med den uppgiften, tänkte vi att det är på sin plats att sprida lite ljus över ämnet.

Uppgiften kommer från en enkät, som Medietextarna skickade ut till arton översättare som genom BTI översätter eller textar UR:s program, med följande frågeställning:

Om du skulle jobba heltid med UR-jobb för Broadcast Text i ett helt år… Hur många leveransklara minuter per åttatimmarsdag skulle du producera?

En person svarade 30 minuter. Det var det högsta antalet minuter. Många svarade betydligt lägre, vilket förstås drar ner snittet något, men absolut ingen av de arton undertextare vi frågade har svarat ”32-34” minuter, vilket enligt BTI:s nyhetsbrev är ”en högst naturlig produktion”.

Det är alltså inte Kulturredaktionen på P1 som har trollat fram dessa siffror. Inte heller Medietextarna. Det är BTI:s egna undertextare – som uppenbarligen inte kände till att BTI redan hade fastställt en naturlig produktion som överskrider deras. 18,3 minuter var det genomsnittliga antal minuter som de arton undertextarna angav.

BTI passar på att nämna att Amalie Foss från danska Journalistförbundet menar att snittet för undertextningsproduktion i Danmark ligger på 4-8 minuter per timme, eller 32-64 minuter per dag, vilket motsvarar – och överträffar – det som BTI kallar för en ”högst naturlig produktion”.  Så här kommenterar Amalie Foss det hela:

Jag har förstått att jag medverkar i BTI: s senaste nyhetsbrev som någon som tror att undertextare kan prestera 8 minuters förstaöversättning av god kvalitet på en arbetstimme. En hel arbetsdag. Dag ut och dag in. Det är helt fel. Reportern missförstod mitt uttalande om templates och andraöversättningar, och BTI har tydligen glatt använt citatet till stöd för de dåliga arvoden och arbetsvillkor de erbjuder sina undertextare.

BTI Studios har hur som helst valt att höja arvodet för UR-jobb, och det är naturligtvis välkommet. Vi välkomnar också att de bemöter kritiken. Medietextarna vill poängtera att vi mer än gärna upprätthåller en dialog med bolag som BTI och deras prispressande konkurrenter SDI Media. De är trots allt frilansarnas ombud gentemot tv-kanalerna, och vi skulle vilja kunna känna att de kämpar för oss, och inte bara använder våra låga arvoden som konkurrensmedel för att vinna nya marknadsdelar. Det borde ligga i båda parters intressen att höja arvodena och kvaliteten på texterna.

Det duger inte att hela tiden hänvisa till marknaden när man kör frilansarnas arvoden i botten. När BTI köpte upp PrimeText, passade man på att prisdumpa arvodena. Ynka 46,43 kronor per minut – för en förstaöversättning. Ja, ni läste rätt. För de läsare som inte är insatta i ämnet kan vi informera om att det är en skamligt låg ersättning, och vi ifrågasätter lämpligheten i att public service-bolag som UR och SVT anlitar och aktivt stödjer företag som har prisdumpning som marknadsstrategi.

Måste man till varje pris – eller åtminstone på bekostnad av yrkets status och frilansarnas inkomster – kämpa för varje liten kanal? Hur länge tror BTI Studios att det här ska hålla? För det gör det ju inte – enligt nyhetsbrevet kommer nu nästa steg: engelska templates. Läs gärna vår text om EMT-filer om ni vill veta mer om det ämnet. Hur sänker man en hel yrkeskategori? Där har ni svaret.