Enkät: Arvoden och villkor i Sverige

2015 gjorde vi en undersökning av hur villkoren såg ut för de svenska medieöversättarna. Sju år och en streamingboom senare är det dags att följa upp och se om det blivit bättre, sämre eller mer av samma. Dessutom gör vi en djupdykning i arvodena för att få ännu bättre underlag i vårt arbete. Alla svaren i enkäten är anonyma.

Vi hoppas så många som möjlig vill svara så att vi får ett så tillförlitligt resultat som möjligt att använda i vårt fortsatta arbete. Undersökningen tar 5 minuter och du hittar den här:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSc2lG9uzSbt49DTpych3xCcs2dstwdTc4sv0PmfYyi7e5CAdg/viewform?usp=sf_link

Enkät: Arbetsvillkor i Europa

För oss som kämpar för bättre arbetsvillkor är kunskap om nuvarande situation ovärderlig. Därför har vår europeiska paraplyorganisation AVTE satt ihop en enkät som jämför arbetsvillkoren för audiovisuella översättare i hela Europa.

Är du undertextare, dubbare eller jobbar med någon annan form av audiovisuell översättning? Gå in och svara på enkäten så bidrar du till att hjälpa oss förbättra era villkor.

https://www.surveymonkey.com/r/avte

Maskinens effektivitet kraftigt överdriven

Under våren har vi i samarbete med AVTE genomfört en undersökning av Iyunos undertextares erfarenheter av den nya maskinöversättningslösningen MAS.

Enkäten visar att översättarna är fortsatt skeptiska till att lösningen kommer att innebära en betydande tidsvinst. Trots bibehållet arvode under träningsfasen har bara 4 % fått ökad inkomst, samtidigt som 17 % anger att de jobbat mer än tidigare. De flesta som svarat på enkäten tror på en effektivitetsökning på 10 % eller mindre.

Klicka här för att se undersökningen och läsa vårt pressmeddelande.

Riktlinjerna är släppta!

Nu finns äntligen branschövergripande riktlinjer för god undertextning i Sverige! Riktlinjerna är inte tänkta att vara en uttömmande beskrivning av hur man gör undertexter. De beskriver dock de viktigaste dragen i den tradition som sedan lång tid varit etablerad och som svenska konsumenter av rörlig bild är vana vid (även om de flesta aldrig tänker på det!). De är vägledande och tänkta att tjäna som en utgångspunkt för såväl gamla som nya aktörer på marknaden. Sammanställningen har skett i samråd med Sveriges största kanaler och undertextningsbyråer, samt Språkrådet och undertextningsforskaren Jan Pedersen. Klicka här för att ladda ner riktlinjerna som pdf, och här för att läsa mer om syftet med riktlinjearbetet.

Stort tack till:
Språkrådet; SVT Språk & Tillgänglighet; TV4; Svensk Medietext AB; VSI Ordkedjan; SDI Media; BTI Studios; Plint; Jan Pedersen, Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.


Nu släpps riktlinjerna för undertextning

Med en mängd nya aktörer förändras den svenska streamingmarknaden snabbt. I brist på en nedskriven standard tillämpas allt fler olika undertextningslösningar. Nu släpper Medietextarna riktlinjer för att ena branschen kring en gemensam standard.

Riktlinjerna är en sammanställning av den svenska undertextningstraditionen som tagits fram i samråd med språkrådet, undertextningsforskaren Jan Pedersen och de största aktörerna på den svenska marknaden. De definierar i standarden för god undertextning i Sverige och är tänkta att ses som en översikt över etablerade lösningar och eftersträvansvärda principer.

Var i bilden ska texten ligga? Hur gör jag att tittarna hinner läsa? Och ska det stå vem som gjort texten? Det här och mycket mer hittar du i riktlinjerna. Genom att sammanställa den svenska traditionen vill vi skapa en gemensam referenspunkt, som inte bara gör det lättare för undertextare och byråer att kommunicera den svenska traditionen gentemot sina kunder, utan även gynnar tittarna genom att skapa konsekvens.

Den 20 mars kl. 18.00 presenterar vi riktlinjerna för alla intresserade i Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

Ladda hem pressmeddelandet här.

Medietextarna tar över Journalistförbundets Instagram

Den här veckan är vi i Medietextarna gästpostare på Journalistförbundets Instagram. Vi kommer att posta om läget i branschen och de utmaningar vi som frilansklubb står inför. In och läs!

Visa det här inlägget på Instagram

”Hur kan undertexten vara så dålig?” Hur många gånger har du suttit framför teven och tänkt den tanken? Troligtvis mer än en. Den första tanken är ofta att översättaren är dålig, men faktum är att det finns två andra förklaringar som är mycket mer troliga. Den första är att det kanske inte var en dålig översättning. Har du nånsin suckat åt att en undertextare översatt sjukdomen ”cancer” som om de menat stjärntecknet ”kräfta”? Då tittade du antagligen på en serie som utspelar sig längre tillbaka i tiden, när man fortfarande kallade sjukdomen så. Det är faktiskt relativt vanligt att tittare hör av sig om översättningar som inte alls är fel. En undertextare måste inte bara kunna källspråket, utan även kunna anpassa sin svenska till programmets stilnivå och tidsepok. Samtidigt ska undertexten få plats på raden och ha en lättläst ordföljd som gärna liknar originalets. Dessutom läser vi saktare än vi pratar, och därför måste upp till en tredjedel redigeras bort. Det innebär att yrket är betydligt svårare än det verkar, även för folk som sysslat med andra sorters översättning. Den andra förklaringen är att undertextaren är bra, men inte fick rimliga förutsättningar. Det kan handla om lågt arvode, men också olika hjälpmedel som inte hållit den kvalitet de borde. Om kunden sänkt arvodet för att de skickat med ett manus, men manuset innehåller så många felhörningar att det är obrukbart, måste undertextaren spara tid på annat håll. Men alla steg som skippas riskerar att märkas. Kanske hinner man inte fundera på om ordet man översätter ingår i ett idiom eller kan betyda flera saker. Kanske försvinner korrekturläsning, faktakoll eller genomtittning. Eller så hinner man inte korta ner texten så att tittarna hinner läsa översättningen. Ofta kämpar sig undertextare igenom de dåliga förutsättningarna och levererar en fin översättning ändå, eftersom de vet att deras namn kommer att stå där i slutet av programmet. Men om de inte lyckas är det många kanaler och byråer som inte har någon mer kvalitetssäkring innan det sänds ut.

Ett inlägg delat av Journalistförbundet (@journalistforbundet)

Ni har det inte så bra!

Resultatet av den enkätundersökning Medietextarna genomförde i början av 2015 bekräftade tyvärr våra farhågor. Svenska undertextare är hårt pressade och får jobba alldeles för mycket för alldeles för lite betalt.

Nästan 30 % av undertextarna jobbar minst 40 timmar i veckan. 35 % av dem har varit tvungna att skaffa sig kompletterande försörjning för att klara sig ekonomiskt, och 28 % av dem överväger att hitta en kompletterande försörjning. 48 % av yrkeskåren ser möjligheterna att enbart försörja sig som undertextare i framtiden som dåliga/mycket dåliga, och hela 60 % överväger att sluta helt på grund av de försämrade försörjningsmöjligheterna.

Hur har ni det?

Medietextarna utför en enkätundersökning för att få en bild av yrkeskåren och arbetsförhållandena för svenska undertextare.

Vi hoppas att så många av er översättare och svensktextare som möjligt deltar.