Medietextarna tagit fram hemsidan Textning.se. Det vill säga vi har gjort jobbet som strömningstjänsterna och tv-kanalerna själva borde göra för att tittare ska kunna få lämna synpunkter på tjänsterna de betalar för. På Texning.se kan du framföra dina åsikter om en undertextning, oavsett vilken tv-kanal eller strömningstjänst du sett den på, och vare sig det gäller översättning eller svensktextning. För som tittare är det ofta hopplöst att på ett enkelt sätt kontakta tv-kanalerna och strömningstjänsterna för att klaga på dålig textning. Den möjligheten erbjuds sällan via deras appar eller hemsidor.

Du ska ju egentligen inte märka att du läser undertexter, och det är främst när de är mindre lyckade som du tänker på att de är där. I dag händer det tyvärr allt oftare, och det är en direkt följd av att tv-kanaler och strömningsbolag inte ser undertexten som en del av den produkt de erbjuder. I stället för att vara lika måna om kvaliteten på textningen som övrigt innehåll, och vara villiga att betala för den, så väljer de billiga genvägar. 

Är det verkligen sånt här en fackklubb ska ägna sig åt? Antagligen inte, men vi gör det eftersom vi vet att tittarna inte är nöjda, för vi undertextare får höra det om och om igen från vår omgivning – vilka dåliga översättningar man har sett och hur oläslig autotextningen är. Vi vet också vad det beror på. Vi ersätts i allt högre utsträckning av AI-lösningar som levererar en slutprodukt av långt sämre kvalitet än en yrkeskunnig människa, och vårt skrå har i åratal levt med allt skralare ersättningar när försämrade villkor gett lägre arvoden samtidigt som arbetstakten ökat. Det har lett till att många helt enkelt inte har råd att göra sitt bästa eftersom undertextare vanligtvis är frilansande egenföretagare. Men väldigt många presterar också långt över vad de får betalt för, och allt fler tvingas därför lämna branschen av ekonomiska skäl.  Det gör att det finns allt färre erfarna undertextare med den kompetens som yrket faktiskt kräver. I dag erbjuds dessutom många enbart uppdrag som innebär att ”tvätta” AI-översatta undertexter – mot en ännu lägre ersättning förstås. Men för en skicklig översättare är AI-underlaget mest i vägen, det tar längre tid att få rätsida på det än att själv göra hela översättningen. Som någon uttryckte det: ”Det ser ut som svenska, men det är inte svenska.” 

Nej, vi undertextare är inte teknikfientliga bakåtsträvare, vi ser bara AI för vad det är: ett verktyg som kan användas när det gör nytta och där det fungerar bra, inte en fullgod ersättning för vårt yrkeskunnande.  Högutbildade språkarbetare vars arbete inneburit en kreativ process förväntas nu alltså utan knot övergå till att bara vara en kontrollfunktion vid ett löpande band. Men att undertexta handlar inte om att bara rakt av översätta eller transkribera orden som uttalas, det handlar om att förstå och spegla kontexten, höra det som sägs mellan raderna och se det som förmedlas av bilden. Och då krävs det kognition, en förmåga som språkmodellerna saknar. En svensk studie visar också att översättningsundertexter generellt är av betydligt lägre kvalitet i dag, de är mer ofullständiga och mindre sammanhängande.  

Ju sämre textningen är, desto mer tid måste du lägga på att läsa och avkoda den, vilket förstås ger mindre tid till att hinna se, tolka och förstå det som händer i bild. Textningen är alltså en del av din tittarupplevelse, för många till och med en förutsättning. De riktlinjer som vi svenska undertextare alltid har arbetat efter bygger på beprövad erfarenhet och ligger i linje med vetenskapliga studier om läsbarhet och kognitiv belastning för tittaren. Riktlinjer som nu av ren snålhet åsidosätts av dem som beställer undertexter. Och det är därför du allt oftare reagerar på textningen när du sitter framför din tv, för du erbjuds alltmer sällan resultatet av ett hantverk, utan i stället en ”Temutextning”, fabriksframställd av maskiner eller underbetalda människor med usla arbetsvillkor och där kvalitetskontrollen rationaliserats bort. 

Undertexter är dessutom de mest lästa texterna vi har i vårt samhälle. Det gör dem till språkliga förebilder. Vad händer då om de förmedlar och normaliserar talspråk som skriftspråk, felanvändning av ord och uttryck, och direktöversättningar som helt förändrar innebörden av det som sägs? För de som är nya på språket är svensktextning ofta ett viktigt stöd i språkinlärningen. I dag använder dessutom inte bara hörselnedsatta svensktextning i sitt tittande, utan även fullt hörande i alla åldrar. Och det är inte bara dyslektiker som har svårt att hänga med i den autotextning som numera kan vara det enda som erbjuds tittare vid direktsända program, inklusive nyhetssändningar. Användandet av autotextning visar tydligt att det är krona före kvalitet som gäller för de kanaler som har tillgänglighetskrav att leva upp till, de tycker uppenbarligen att ”bra nog” får räcka. Men bara för att det ligger en textremsa där i nederkant, betyder det inte att det är tillgängligt. Om texten exponeras för kort tid och dessutom är idiomatiskt uppåt väggarna, så hinner du som tittare inte tillgodogöra dig innehållet.  

Med Textning.se får du som tittare nu en möjlighet att på ett enkelt sätt framföra dina synpunkter på den textning som i dag erbjuds från de tv-kanaler och strömningstjänster vars innehåll vi betalar för att få se. Om tv-kanalerna och strömningstjänsterna nu vill envisas med att låtsas som att alla är nöjda, så vill vi försöka visa att det faktiskt finns ett stort missnöje och att ”bra nog” är långt ifrån tillräckligt bra.

De synpunkter som kommer in på Textning.se registreras och granskas av Medietextarna. Resultat och statistik publiceras sen på Textning.se och via Medietextarnas olika kanaler, och skickas även till berörda kanaler och strömningstjänster. Det blir dessutom ett viktigt material för forskning om tv-tittares åsikter om undertexters kvalitet.

Det formulär som används på Textning.se kommer från Teksting.no, framtaget av den norska undertextarföreningen Navio, och kommer framöver att dyka upp i fler europeiska länder.