Aktuellt

#kollatexten

Undertexter till film och tv är något som nästan varenda svensk mediekonsument möter i dag. I Finland uppskattade översättarföreningen KAJ för några år sedan att den genomsnittliga finländaren läste undertexter som motsvarade 20 romaner på vardera 300 sidor. Siffrorna bör vara liknande för Sverige. Sedan dess har streamingtjänsterna blivit en allt större del av de flestas vardag, och siffran kan vara ännu högre idag.

Medietextarna är en fackklubb inom Journalistförbundet. Vi vill nu uppmärksamma undertextning, både bra och dålig sådan. Vi anser att många undertextningsbolag samt producenter av film och tv inte sätter tillräckligt högt värde på kvalitet. Vi ser att många undertextare får allt svårare att hinna med jobbet under de premisser som ges. Det handlar inte längre om vad det står, utan bara att där ska finnas text. För tittaren innebär det sämre kvalitet, och så länge tittarna inte uppmärksammar producenterna på att de får undermåliga undertexter kommer dessa fortsätta att visas. Forskning av Jan Pedersen vid Stockholms universitet har nyligen visat att det finns en tydlig skillnad mellan amatörmässigt och professionellt utförda undertexter, vilket pekar på vikten av att hålla en hög standard i branschen.

 

Vi vill därför uppmuntra alla tittare att börja använda hashtagen #kollatexten. Vi kommer allt eftersom att sammanställa det som framkommer och skicka in det till film- och undertextarbolag.

Men det ska förstås inte bara handla om klagomål. Undertexten kan vara avgörande för hur en film uppfattas på ett annat språk. En bra undertext ska inte märkas och därför får de bästa undertexterna sällan någon uppmärksamhet. Men frågan är om till exempel Ruben Östlunds The Square hade blivit så framgångsrik runt om i världen utan professionella engelska undertexter gjorda av översättaren Ingrid Eng?

Kanske kan #kollatexten svara på det?

För mer information:

Victoria da Silva, ordförande 070-885 48 30

Linus Kollberg, ledamot 073-997 21 40

 

Årsmöte 2017

 

31 maj 2017

Medietextarnas årsmöte ägde rum på ABF-huset i Stockholm den 17 mars 2017.

 

 

Frilanskalkylator

 

31 maj 2017

Som frilans kan det vara svårt att beräkna sina inkomster på ett korrekt vis. Inspirerade av Journalistförbundets frilanskalkylator för journalister har vi tagit fram ett liknande hjälpmedel, särskilt anpassat för undertextare. Ladda ner vår frilanskalkylator för undertextare och se hur mycket du tjänar egentligen!

 

Facklig krönika

 

13 februari 2017

Vår historia efter år 2000:

 

Under det första årtiondet på 2000-talet var det fackliga läget för oss undertextare riktigt uselt. Men när vi fick möjlighet att byta från Teaterförbundet till Svenska Journalistförbundet var vi ändå en del som tyckte att vi måste vara med i facket, trots allt. Om alla gick med skulle vi ju inte ha några problem alls att få igenom våra krav på hyfsade arvoden.

 

Det visade sig snart att alla verkligen inte hade tänkt gå med i facket. Men vi var ändå några som ville vara medlemmar, bland annat eftersom vi tyckte att ett Sverige utan fackföreningsrörelse inte blir ett bra land. Det kändes som om det var vår plikt att vara med, även om avgiften sved lite grann.

 

Under de första åren av vår tid i Svenska Journalistförbundet (SJF) placerades vi i den stora klubben Frilansklubben, och försvann tyvärr i mängden. Men för några år sedan gick SJF med på att vi bildade en egen fackklubb: Medietextarna. Då var vi ett gäng som trodde att vi skulle få ett rejält lyft. Men hittills har det gått sådär. Vi är visserligen över 50 medlemmar i klubben nu, och vi blir hela tiden fler, men det verkar som om många avvaktar och ser om ett medlemskap kan löna sig ekonomiskt. Tyvärr betyder den avvaktande hållningen att det blir svårt att åstadkomma förbättringar.

 

Antalet medlemmar är förstås viktigt. Men antalet aktiva medlemmar än ännu viktigare. Vi är några som har lagt ner en hel del arbete de senaste åren:

 

# Vi har klarlagt våra villkor och förhållanden, för att ha fakta att komma med i olika diskussioner. En viktig del av det blev frilanskalkylatorn för undertextare som blev klar nyligen. Med dess hjälp blir det lättare att visa hur uselt vi tjänar.

 

# Vi har bland annat diskuterat med SVT i fyra år om att höja arvodena för de sämst betalda undertextarna, och de har sedan ett år tillbaka sagt sig villiga att göra det. Nu återstår bara frågan exakt hur det ska gå till.

 

# Vi har ställt krav på höjda arvoden till undertexningsbolagen, och inte oväntat fått nej. Därför har vi i stället vänt oss till bland annat TV4, UR och filmdistributörerna för att få dem att ta ett etiskt ansvar och se till att deras undertextare inte utnyttjas av prisdumpande undertextningsbolag. Det har inte gett något än, men vi fortsätter att bearbeta dem. Det finns många olika sätt att göra det, och om vi blir fler medlemmar kommer det att bli lättare att överväga idéer om olika former av stridsåtgärder. När det gäller Netflix verkar det för tillfället som vi har nått en viss framgång. Vi för samtal med deras chefsjurist TJ Angioletti, som säger att det är viktigt med bra villkor för undertextarna. De kommer att sluta att köra undertexter utan credit-text, de kommer att respektera den ideella upphovsrätten, och de kommer att se över sina inköp av undertexter. (Än så länge oklart vad det innebär, men det finns hopp.)

 

# Vi har anslutit oss till den europeiska paraplyorganisationen AVTE (Audiovisual Translators Europe), som samlar intresseorganisationer och fackförbund för undertextare, dubbare m.fl. Därmed hoppas vi kunna utveckla samarbeten med våra kolleger i Europa och utöva påverkan internationellt. Att vi fått så pass god kontakt med Netflix på sistone beror till stor del på AVTE:s inflytande. Vi deltar även i ett nordiskt samarbete för att organisera en undertextarkonferens i Oslo 2018.

 

Hittills har vi arbetat helt ideellt i styrelsen. Men nu har vi en liten kassa, så i fortsättningen kommer vi att kunna betala ett litet arvode till dem som gör arbetsinsatser. Och därmed kommer vi till denna texts huvudbudskap: Skulle du kunna tänka dig att hjälpa till genom att ta en styrelseplats? Vi som sitter i styrelsen nu kommer att vara kvar, men vi behöver bli fler. Det finns saker att ta itu med. Och nya idéer är förstås alltid välkomna.

 

Om du vill veta mer om styrelsearbetet, så kan du ringa kontakta ordföranden Victoria da Silva (0708- 85 48 30) eller Per Ewald (0736-97 44 01). Och om du vill nominera dig själv eller någon annan till styrelsen, kontakta valberedaren Kalle Hårding (0704-49 67 21).

Ni har det inte så bra!

 

22 april 2015

Resultatet av den enkätundersökning Medietextarna genomförde i början av 2015 bekräftade tyvärr våra farhågor. Svenska undertextare är hårt pressade och får jobba alldeles för mycket för alldeles för lite betalt.

Nästan 30 % av undertextarna jobbar minst 40 timmar i veckan. 35 % av dem har varit tvungna att skaffa sig kompletterande försörjning för att klara sig ekonomiskt, och 28 % av dem överväger att hitta en kompletterande försörjning. 48 % av yrkeskåren ser möjligheterna att enbart försörja sig som undertextare i framtiden som dåliga/mycket dåliga, och hela 60 % överväger att sluta helt på grund av de försämrade försörjningsmöjligheterna.

 

Hur har ni det?

 

23 november 2014

Medietextarna utför en enkätundersökning för att få en bild av yrkeskåren och arbetsförhållandena för svenska undertextare.

Vi hoppas att så många av er översättare och svensktextare som möjligt deltar (undersökningen är nu avslutad).

Svaret från SDI och vår respons

 

27 juni 2014

Vi fick ett svar från SDI, signerat country manager Anna Bolin, på vårt öppna brev angående rushtilläggen. Eftersom vårt brev var just öppet har vi valt att publicera även deras svar liksom vår respons på svaret.

Jag vet varför detta mejl kommer nu. Vi hade en incident alldeles nyligen där en översättare hade fått ett uppdrag med vissa givna förutsättningar. Dessa förändrades utan att vi hade möjlighet att få ut mer från kunden och vi hade därför ingen möjlighet att ge ytterligare kompensation till översättaren. Vi var i detta skede tvungna att placera om uppdraget. SDI, liksom de flesta andra företag, måste kontrollera sina kostnader. Tack och lov är det här är inget som sker ofta och det var olyckligt i det här fallet. Jag har haft en lång mejlväxling med den berörda översättaren och jag kan bara beklaga att det blev som det blev. []

Våra översättare arbetar oftast inte vanliga kontorstider, men i vårt rushavtal tar vi ändå hänsyn till helgdagar och röda dagar. De dagarna räknas inte som arbetsdagar och tas inte heller med i beräkningen för när rush ska betalas ut. Översättarna utför trots detta ofta arbete under helger, kvällar och nätter och när det passar och många ser just flexibiliteten som en fördel eftersom arbetstiden kan förläggas när det passar dem bäst. Självklart finns också översättare som vill arbeta vanliga kontorstider och det har vi full respekt för.

Vi har mycket riktigt en rushtabell som översättarna får tillgång till när de börjar hos oss. Att sedan ha koll på den och ta ut rush när det är berättigat är deras ansvar och det ser ansvaret ser precis likadant ut för oss gentemot våra kunder. Det är ingen på SDI som uppmanar översättare att inte ta ut rush, men vi upplyser inte heller om exakt vilken kolumn i rushtabellen som gäller; det ansvaret åligger uppdragstagaren.

Det är en väsentlig skillnad, tycker jag.

Mvh

Anna Bolin

Medietextarnas respons:

Att det åligger översättaren själv att avgöra när rushtillägg ska tillämpas må vara hänt, men problemet är att många av era översättare inte verkar ha fått information om vad som gäller. Dessutom har vi fått höra att det snarare är regel än undantag att när man som översättare påtalar att rush borde tillämpas, så skjuts deadline framåt. Antingen handlar det om dålig planering – för det bästa vore ju om ni vid schemaläggning av uppdragen själva var medvetna om när rush ska tillämpas – eller så har det satts i system, i hopp om att fånga de översättare som inte känner till vilka tillägg de har rätt till. Vi hoppas och utgår förstås från att det är det förra. Vi vet dock att det är många som inte har fått någon rushtabell av SDI, och som inte vet vad som gäller eftersom informationen har saknats.

Angående incidenten du nämner: Har ni så snäva marginaler att ni inte kan betala ut rushersättning enligt er egen tabell, till en enda översättare, när omständigheter ändras?

Att SDI har ett rushavtal är förstås bra. Men det är ni ju inte ensamma om, det har era konkurrenter också. Vilka tider översättarna väljer att jobba har ingenting med rushersättningen att göra de är inte anställda av er.

Vi kommer hur som helst att återkoppla till de undertextare vi har kontakt med och uppmana dem att begära det de har rätt till. Vi skulle även vilja uppmana er att vara tydligare med vad som gäller och kanske informera era utläggare om att de inte ska sätta för korta deadline som sedan flyttas när någon begär den rushersättning som de enligt dig har ansvaret att hålla koll på.

Medietextarnas styrelse

 

Öppet brev till SDI Media

 

18 juni 2014

Medietextarnas styrelse har uppmärksammats på att översättare verksamma för SDI Media undanhålls avtalsenliga rushtillägg. SDI:s förklaringar har varit att det finns andra översättare som gör jobbet utan att kräva rushtillägg, eller att SDI i sin tur inte kan kräva högre ersättning från sina kunder.

Det är mycket upprörande att SDI Media uppmanar sina uppdragstagare att frivilligt avstå avtalsenlig ersättning! I en bransch som i åratal kantats av prisdumpning och dåliga villkor för medieöversättare, ser vi än en gång exempel på hur vår yrkeskår nedvärderas av sina egna arbetsgivare. Medietextarna uppmanar SDI Media att omgående upphöra med dessa metoder. Deras uppdragstagare ska inte bli av med jobb för att de begär avtalsenlig betalning.

SDI Media har utan förvarning fråntagit översättare redan överenskomna jobb när det påtalats att jobbet ska levereras inom 48 timmar, och alltså ofta är berättigat till rushtillägg. Bolaget tar heller ingen hänsyn till om arbetet måste utföras under helger och röda dagar. Medietextarna har flera gånger varit i kontakt med översättare där SDI inte upplyst om att de har rätt till extra ersättning. I stället har de fått höra det från kollegor eller av Medietextarna.

Om ett jobb har en så kort deadline att rushtillägg är tillämpligt ska det stå redan på utläggningsordern. Översättaren ska inte själv behöva uppmärksamma SDI på detta. Dessutom uppmanar vi SDI Media att informera sina frilansande översättare om vilka avtal och villkor som gäller redan när ett samarbete inleds. Det är oacceptabelt att översättarna via kollegor ska få veta vad som gäller, och dessutom gå miste om berättigade inkomster från SDI Media i vissa fall när de redan arbetat åt SDI i ett par år.

 

Medietextarnas styrelse

 

Intervju i Journalisten

 

17 april 2014

Ur Journalisten, den 17 april 2014. (Artikeln finns på sid 40-41 i nummer 5 av papperstidningen.)

 

Arvodena för de frilansar som översätter och textar TV-program och filmer är låga. På senare tid har de även fått konkurrens från internationella företag som lägger ut delar av arbetet i låglöneländer.

 

– När bolagen lägger ut tidkodningen sänks våra arvoden. Det ger inte mycket i tidsbesparing att slippa tidkoda själv. Den största invändningen är att man fråntas friheten att formulera sig och själv redigera sin text. Det är som om en journalist fick direktiv om exakt antal ord per mening i sina artiklar, säger Kalle Hårding. Textar-löner dumpas.

 

Vårt svar på BTI:s nyhetsbrev

 

28 mars 2014

BTI Studios (samma bolag som tills nyligen hette Broadcast Text International) skriver i ett nyhetsbrev daterat 7 mars 2014 att de i och med ett antal inslag från Kulturredaktionen på P1 i Göteborg anser sig vara utsatta för en kampanj. BTI anser att det är märkligt att fokus ligger på UR, eftersom inga av deras frilansare har UR-jobb som sin huvudsakliga födogren.

 

Det kanske finns fler lyssnare som har missat varför man har inriktat sig på just UR, och det vore ju olyckligt, eftersom det var själva poängen med inslagen i fråga. UR skiljer sig från de flesta andra av kanalerna som BTI förser med undertexter. UR är nämligen i likhet med SVT ett licensfinansierat public service-företag med ett bestämt kvalitets- och samhällsansvar. Det låga arvodet för UR-jobb i jämförelse med t.ex. SVT-jobb innebär i praktiken att undertextaren måste arbeta snabbare för att tjäna samma summa pengar, vilket också i praktiken innebär att kvaliteten får stryka på foten. Men det här vet förstås BTI mycket väl! Det kanske är därför inga frilansare har UR-jobb som sin huvudsakliga födogren. Och det är inget giltigt argument.

 

I samma nyhetsbrev vänder sig BTI också mot ett påstående om att ”18 minuter per dag […] är en rimlig produktion”. Eftersom det är vi i Medietextarnas styrelse som har försett P1 med den uppgiften, tänkte vi att det är på sin plats att sprida lite ljus över ämnet.

 

Uppgiften kommer från en enkät, som Medietextarna skickade ut till arton översättare som genom BTI översätter eller textar UR:s program, med följande frågeställning:

 

Om du skulle jobba heltid med UR-jobb för Broadcast Text i ett helt år… Hur många leveransklara minuter per åttatimmarsdag skulle du producera?

 

En person svarade 30 minuter. Det var det högsta antalet minuter. Många svarade betydligt lägre, vilket förstås drar ner snittet något, men absolut ingen av de arton undertextare vi frågade har svarat ”32-34” minuter, vilket enligt BTI:s nyhetsbrev är ”en högst naturlig produktion”.

 

Det är alltså inte Kulturredaktionen på P1 som har trollat fram dessa siffror. Inte heller Medietextarna. Det är BTI:s egna undertextare – som uppenbarligen inte kände till att BTI redan hade fastställt en naturlig produktion som överskrider deras. 18,3 minuter var det genomsnittliga antal minuter som de arton undertextarna angav.

 

BTI passar på att nämna att Amalie Foss från danska Journalistförbundet menar att snittet för undertextningsproduktion i Danmark ligger på 4-8 minuter per timme, eller 32-64 minuter per dag, vilket motsvarar – och överträffar – det som BTI kallar för en ”högst naturlig produktion”. Så här kommenterar Amalie Foss det hela:

 

Jag har förstått att jag medverkar i BTI: s senaste nyhetsbrev som någon som tror att undertextare kan prestera 8 minuters förstaöversättning av god kvalitet på en arbetstimme. En hel arbetsdag. Dag ut och dag in. Det är helt fel. Reportern missförstod mitt uttalande om templates och andraöversättningar, och BTI har tydligen glatt använt citatet till stöd för de dåliga arvoden och arbetsvillkor de erbjuder sina undertextare.

 

BTI Studios har hur som helst valt att höja arvodet för UR-jobb, och det är naturligtvis välkommet. Vi välkomnar också att de bemöter kritiken. Medietextarna vill poängtera att vi mer än gärna upprätthåller en dialog med bolag som BTI och deras prispressande konkurrenter SDI Media. De är trots allt frilansarnas ombud gentemot tv-kanalerna, och vi skulle vilja kunna känna att de kämpar för oss, och inte bara använder våra låga arvoden som konkurrensmedel för att vinna nya marknadsdelar. Det borde ligga i båda parters intressen att höja arvodena och kvaliteten på texterna.

 

Det duger inte att hela tiden hänvisa till marknaden när man kör frilansarnas arvoden i botten. När BTI köpte upp PrimeText, passade man på att prisdumpa arvodena. Ynka 46,43 kronor per minut – för en förstaöversättning. Ja, ni läste rätt. För de läsare som inte är insatta i ämnet kan vi informera om att det är en skamligt låg ersättning, och vi ifrågasätter lämpligheten i att public service-bolag som UR och SVT anlitar och aktivt stödjer företag som har prisdumpning som marknadsstrategi.

 

Måste man till varje pris – eller åtminstone på bekostnad av yrkets status och frilansarnas inkomster – kämpa för varje liten kanal? Hur länge tror BTI Studios att det här ska hålla? För det gör det ju inte – enligt nyhetsbrevet kommer nu nästa steg: engelska templates. Läs gärna vår text om EMT-filer om ni vill veta mer om det ämnet. Hur sänker man en hel yrkeskategori? Där har ni svaret.