Iyunos uppskjutna arvodessänkning – en tillfällig seger för undertextarna

Medietextarna noterar att Iyuno har bestämt sig för att skjuta upp den planerade arvodessänkningen i samband med införandet av maskinöversättningsverktyget MAS. Vi välkomnar förstås att arvodessänkningen inte infördes den 1 maj. Det är om inte annat ett litet korn av glädje att den massiva kritiken från vårt och frilansarnas håll inte har fallit på helt döva öron.

Vi är däremot fortsatt kritiska till Iyunos ensidiga införande av en förändring som uppenbarligen inte utvärderats ordentligt (varför annars backa från det ursprungliga påståendet om 30 procents effektivitetsvinst?) och vidhåller att redan de befintliga arvodena är på tok för låga, något som vi påpekat i många år. Den som arbetar heltid åt Iyuno med de nuvarande standardarvodena för EMT-jobb och undertextar 25 minuter per dag, tjänar 11 000 kronor i månaden brutto – omräknat i a-skattad lön med avdrag för normal semester och pension. Eftersom det knappast går att leva på den summan undertextar många i praktiken långt mer än 25 minuter per dag, tar knappt ut någon semester och sparar inte till sin pension. Att Iyuno i sin senaste skrivelse antyder att frilansarna, dessa framtidens fattigpensionärer, ska vara tacksamma för att få behålla det arvodet är inget annat än en skymf.

Vi ser också med oro på att Iyuno säger sig vara i färd med att ”utveckla ett system som kan bedöma översättarnas ökade produktivitet så att det hela sker objektivt och blir mätbart”. Ska den exakta arbetstiden mätas med hjälp av digitala verktyg? Hur ska det gå till med mindre än att man inför integritetskränkande åtgärder?

Vår kanske viktigaste invändning gäller dock undertexternas kvalitet. Med de maskinöversättningsverktyg som finns idag – även ”branschens bästa” – är risken uppenbar att kvaliteten blir svårt lidande. Till skillnad från vad vissa tror kan maskiner fortfarande inte tänka, de kan inte se sammanhang och de kan inte prestera vettiga översättningar av audiovisuellt material. Vad de kan göra är att snabbt ge förslag, som översättaren får att förhålla sig till. Alla som någon gång har testat att översätta eller redigera översättning vet att det många gånger är svårare och mer tidsödande att förhålla sig till ett dåligt förslag än att hitta på ett bra förslag på egen hand. Eftersom audiovisuell översättning är så enormt kontextberoende är maskinförslag inte till någon större hjälp för en erfaren undertextare, vars hantverk består i att tolka sammanhanget, ta reda på relevant bakgrundsinformation och producera en måltext som gör det totala innehållet begripligt för tittaren. Det är just detta tolkande och funderande och efterforskande som tar tid och kräver skicklighet – inte att slå upp ordboksdefinition 1A av ett ord eller att skriva ner ett ”hej”.

En dag kanske vi får verktyg som är behjälpliga i det avseendet, men att köra en (ofta slarvigt transkriberad) källtext genom en av våra dagars översättningsmaskiner är inte ett sådant verktyg. Och det är just vad Iyuno och en del andra bolag vill göra. Snarare är risken uppenbar att översättaren vänjer sig vid att lita på maskinens undermåliga förslag och går vidare till nästa text, i synnerhet en översättare som ännu inte har fått lära sig hantverket ordentligt och dessutom är så pass underbetald att hen måste prestera ett orimligt antal programminuter varje dag för att ha råd med mat och hyra. Vi som arbetar i den här branschen är översättare. Och vi vill översätta, inte degraderas till ”efterredigerare”. Hoppas Iyuno helt enkelt på att tillräckligt många av oss kommer att tröttna och sluta arbeta åt dem, så att de kan ersätta sina nuvarande frilansar med personal som aldrig har testat något annat än efterredigering och aldrig ens fått bekanta sig med undertextningens hantverk? Låt oss heller inte glömma att Iyuno med detta tilltag försöker vrida upphovsrätten ur händerna på undertextarna – för vem har egentligen upphovsrätten till en efterredigerad maskinöversättning?

Vi noterar slutligen med glädje att Iyuno vill ”kommunicera öppet och rakt” och fortsätter att invänta svar på när vi kan ha ett möte mellan Iyunos Nordenchef Aase Leknes och företrädare för de fyra nordiska fack- och yrkesorganisationerna.

Undertextare larmar om maskinöversättning

På Iyuno meddelade man nyligen att man går över från översättning med hjälp av mallar till redigering av maskinöversättning. De räknar med att det går trettio procent snabbare, och sänker därmed arvodet för sina frilansare med lika många procent. Men är maskinerna verkligen till så stor hjälp som de hävdar? I dag rapporterade Kulturnytt i P1 att undertextarna larmar om att det kommer att leda till sämre undertexter och en ännu tuffare ekonomisk situation. De intervjuade även vår ordförande Linus Kollberg, som liknar villkoren vid ett gigjobb. Här hittar du SR:s artiklar:
Undertextare larmar om dåliga arbetsvillkor
Risk för sämre undertexter i tv: “Tittare kommer märka en skillnad”

Står din byrå på undertextarnas sida?

Den som har jobbat på en större arbetsplats har kanske sett den stora anslagstavlan där det oundvikligen sitter en lapp från facket. Men undertextare har sällan eller aldrig ett kontor att gå till, och det finns ingen anslagstavla där vi som fack kan berätta att vi finns. Det innebär att många undertextare inte tar del av fackets verksamhet av den enkla anledningen att de inte vet att vi finns. Därför startar vi i dag en rekryteringskampanj, där vi i ett första steg uppmanar alla byråer att skicka ut ett informationsbrev från oss till sina undertextare.

Vi tycker det ska vara lika självklart att skicka ut information om facket digitalt, som det är att låta facket sätta upp sin lapp på anslagstavlan. Håller byråerna med?

Riktlinjerna är släppta!

Nu finns äntligen branschövergripande riktlinjer för god undertextning i Sverige! Riktlinjerna är inte tänkta att vara en uttömmande beskrivning av hur man gör undertexter. De beskriver dock de viktigaste dragen i den tradition som sedan lång tid varit etablerad och som svenska konsumenter av rörlig bild är vana vid (även om de flesta aldrig tänker på det!). De är vägledande och tänkta att tjäna som en utgångspunkt för såväl gamla som nya aktörer på marknaden. Sammanställningen har skett i samråd med Sveriges största kanaler och undertextningsbyråer, samt Språkrådet och undertextningsforskaren Jan Pedersen. Klicka här för att ladda ner riktlinjerna som pdf, och här för att läsa mer om syftet med riktlinjearbetet.

Stort tack till:
Språkrådet; SVT Språk & Tillgänglighet; TV4; Svensk Medietext AB; VSI Ordkedjan; SDI Media; BTI Studios; Plint; Jan Pedersen, Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.


Nu släpps riktlinjerna för undertextning

Med en mängd nya aktörer förändras den svenska streamingmarknaden snabbt. I brist på en nedskriven standard tillämpas allt fler olika undertextningslösningar. Nu släpper Medietextarna riktlinjer för att ena branschen kring en gemensam standard.

Riktlinjerna är en sammanställning av den svenska undertextningstraditionen som tagits fram i samråd med språkrådet, undertextningsforskaren Jan Pedersen och de största aktörerna på den svenska marknaden. De definierar i standarden för god undertextning i Sverige och är tänkta att ses som en översikt över etablerade lösningar och eftersträvansvärda principer.

Var i bilden ska texten ligga? Hur gör jag att tittarna hinner läsa? Och ska det stå vem som gjort texten? Det här och mycket mer hittar du i riktlinjerna. Genom att sammanställa den svenska traditionen vill vi skapa en gemensam referenspunkt, som inte bara gör det lättare för undertextare och byråer att kommunicera den svenska traditionen gentemot sina kunder, utan även gynnar tittarna genom att skapa konsekvens.

Den 20 mars kl. 18.00 presenterar vi riktlinjerna för alla intresserade i Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

Ladda hem pressmeddelandet här.

Medietextarna tar över Journalistförbundets Instagram

Den här veckan är vi i Medietextarna gästpostare på Journalistförbundets Instagram. Vi kommer att posta om läget i branschen och de utmaningar vi som frilansklubb står inför. In och läs!

Visa det här inlägget på Instagram

”Hur kan undertexten vara så dålig?” Hur många gånger har du suttit framför teven och tänkt den tanken? Troligtvis mer än en. Den första tanken är ofta att översättaren är dålig, men faktum är att det finns två andra förklaringar som är mycket mer troliga. Den första är att det kanske inte var en dålig översättning. Har du nånsin suckat åt att en undertextare översatt sjukdomen ”cancer” som om de menat stjärntecknet ”kräfta”? Då tittade du antagligen på en serie som utspelar sig längre tillbaka i tiden, när man fortfarande kallade sjukdomen så. Det är faktiskt relativt vanligt att tittare hör av sig om översättningar som inte alls är fel. En undertextare måste inte bara kunna källspråket, utan även kunna anpassa sin svenska till programmets stilnivå och tidsepok. Samtidigt ska undertexten få plats på raden och ha en lättläst ordföljd som gärna liknar originalets. Dessutom läser vi saktare än vi pratar, och därför måste upp till en tredjedel redigeras bort. Det innebär att yrket är betydligt svårare än det verkar, även för folk som sysslat med andra sorters översättning. Den andra förklaringen är att undertextaren är bra, men inte fick rimliga förutsättningar. Det kan handla om lågt arvode, men också olika hjälpmedel som inte hållit den kvalitet de borde. Om kunden sänkt arvodet för att de skickat med ett manus, men manuset innehåller så många felhörningar att det är obrukbart, måste undertextaren spara tid på annat håll. Men alla steg som skippas riskerar att märkas. Kanske hinner man inte fundera på om ordet man översätter ingår i ett idiom eller kan betyda flera saker. Kanske försvinner korrekturläsning, faktakoll eller genomtittning. Eller så hinner man inte korta ner texten så att tittarna hinner läsa översättningen. Ofta kämpar sig undertextare igenom de dåliga förutsättningarna och levererar en fin översättning ändå, eftersom de vet att deras namn kommer att stå där i slutet av programmet. Men om de inte lyckas är det många kanaler och byråer som inte har någon mer kvalitetssäkring innan det sänds ut.

Ett inlägg delat av Journalistförbundet (@journalistforbundet)

Norska undertextare bojkottar BTI

I Norge har en grupp på 30 undertextare fått nog av låga arvoden och väljer nu att sluta ta uppdrag för BTI. Dessa modiga kolleger har Medietextarnas och Svenska Journalistförbundets fulla stöd! Vi hoppas innerligt att aktionen ska få bolaget att förstå hur illa det är ställt och äntligen erbjuda en rimlig och varaktig höjning av arvodena. Det har pågått ett “race to the bottom” i hela branschen under decennier, och man måste förstå den här aktionen som ett tecken på att botten nu slutgiltigt är nådd. Hit men inte längre. All heder åt dem som vågar agera, som orkar kämpa, som inte lägger sig platta för en marknadslogik som kräver ständigt ökad profit till priset av ständigt försämrade arbetsvillkor! Läs mer om aktionen här och läs Journalistförbundets stöduttalande här.

Medietextarna värd för AVTE:s årsmöte

I helgen har Medietextarna stått värd för AVTE:s årsmöte i Journalistförbundets lokaler i Stockholm. Fyra år i AudioVisual Translators Europe har gett oss mängder av inspiration och resulterat i ett flertal konkreta aktioner, däribland vår (snart färdiga!) branschstandard för god undertextning i Sverige, ett upprop till filmskapare att ta större hänsyn till översättning som en väsentlig del av postproduktionen och en kartläggning av arbetsvillkoren för audiovisuella översättare i Europa. Arbetsköparna är internationellt organiserade – nu är vi det med, och vi blir bara bättre på det för varje år.

Undertextning uppmärksammas i The Guardian

The Guardian har skrivit en initierad artikel om undertextning och dess betydelse för en films framgång. Artikeln är delvis resultatet av ett gemensamt europeiskt påverkansarbete och grundar sig bland annat på uppropet från AVTE som vi publicerade på svenska tidigare i år. Artikeln i The Guardian hittar du här.